Morgonstund har guld i mun eller baksidan av livet med extra mycket socker i blodet

Visst, jag är morgonmänniska och det finns inget bättre än att vakna med känslan att man har fått sova klart och man kan starta dagen i lugn och ro, njuta av tystnaden, se solen gå upp och bara få vara. I de lägena håller jag fullständigt med det gamla ordspråket "Morgonstund har guld i mun" men........

....det finns andra tidiga morgnar som inte har samma guldglans över sig och idag är en sådan dag.

Vaknade första gången 04.21, lyckades somna om och vaknade igen 06.18 superkissnödig så det bara inte gick att ligga kvar. Bara att krångla sig ur det varma täcket och kliva upp. Hela kroppen känns seg och jag har som "myrkryp"och jag är trött men kan inte somna om. Ute är det gnistrande vitt, klarblå himmel, solen skiner men det är kallt (-13) och jag äter frukost 06.30 en lördagmorgon när jag inte ens behöver gå upp tidigt.

Ni som sitter i samma båt har nog redan räknat ut varför jag inte kunde somna om och för er andra så kan jag berätta att jag är "sockerhög". Då blir det så här. Kroppen går på högvarv för att försöka ta reda på konsekvenserna av vad jag stoppat i mig de senaste två dygnen.
Det här började jag "ställa till" redan i torsdags på jobbet när två kollegor bjöd på tårta och kakor för att de fyllde jämnt. Sedan var det fiskpinnar till lunch och så avslutade jag dagen med att vi firade födelsedag hemma och då blev det en tårtbit till efter en sen middag.

Igår var jag trött efter en hektisk dag på jobbet och efterdyningar av torsdagens leverne. De gånger jag får ett sug efter pizza är lätträknade men igår kom det där suget som ett brev på posten. Min hjärna försökte tänka förnuftigt att jag skulle låta bli eftersom jag ätit så mycket på torsdagen men vad tror ni resultatet blev.
Jag och min älskade delade på en supergod inbakad pizza. Sen somnade jag på soffan framför Sverige-Irland.

Några av er tycker säkert att jag är lite knäpp som trots att jag vet att jag kommer att må så här väljer att äta fel saker. Det är väl bara att låta bli och äta rätt så mår man bra. Har man diabetes så ska man väl sköta sig!

Diabetiker eller inte - man är inte mer än människa iallafall.

•  Om det serveras god mat, efterätt mm: Slutar ni alltid att äta när ni är mätt och aldrig tar lite till för att det är såååå gott. 
• Vid fikat på jobbet när det bjuds säger ni då alltid "nej tack, jag försöker hålla igen så jag avstår"

Nog är det så att ni någon gång tänker att "Egentligen borde jag inte men jag fuskar idag. Det är ju iallafall inte varje dag"

Ni har dock fördelen att er kropp klarar av att ta hand om det extra socker som ni stoppar i er. Bukspottskörteln får jobba lite extra och kör ut mer insulin som bryter ner det ni stoppar i er.

Min insulinproduktion ökar inte på samma sätt då jag har diabetes typ 2 utan det som inte hinns med att brytas ner kommer ut i blodet och gör mig sockerhög istället. 

Men ni ska veta en sak:
Att få diabetes är inte likställt med att suget efter mindre bra mat, chips, godis mm bara försvinner. Det är bara det att man får försöka lära sig att leva efter de förutsättningar kroppen ger en och det gäller dygnet runt resten av livet.

Visst, det är inte kul att vakna och må så här men jag vet ju iallafall varför och jag kan göra något åt det även om det tar något dygn att komma på banan igen. Lite samma känsla som att vara "dagen efter" en fest.

Tårtbitarna, kakorna och pizzan var så goda att det är värt måendet idag!

Till er mina vänner som sitter i diabetsträsket säger jag bara:

Kom igen, kämpa på. Vi är många i träsket som stöttar varandra. Som tur är har vi inte våra dåliga dagar samtidgt så det finns alltid någon med extra energi att dela med sig av till den som behöver.