Ju hårdare du jobbar desto svårare är det att ge upp.

Ord sagda av Vince Lombardi, (coach i Amerikansk fotboll).

Precis så känner jag just nu. Finns inte en chans att jag skulle lägga av med träningen nu. Det är en av de största segrar jag haft på länge. Jag har lyckats hålla i träningen så länge nu att jag är beroende och varken kan eller vill vara utan den..

Jag är inte ens besviken på mig själv att jag bryter mitt 8-veckors träningsprogram en vecka i förtid. Jag hade tänkt att smyga in löpträningen lite försiktigt de sista två veckorna på schemat men då kom solen och värmen och lockade ut mig så nu ligger huvudfokus på löpning istället för på styrketräning som varit huvudsysselsättningen de senaste tre månaderna.
Provade idag att springa drygt 3 km (21 min) som uppvärmning på löpbandet och tänkte sen köra ben/mage men det gick INTE. Efter utfallsstegen (3 set x 12 som skulle varit 4 set x 8 insåg jag när jag kollade) skakade benen så jag hoppade över knäböj.  Körde lårcurl och benspark 3 set vardera sen brände det så i musklerna att ett 4:e set kunde jag definitivt glömma. Att köra raka marklyft när man knappt orkar stå upp kändes också som överkurs men jag är nöjd iallafall. Sit-upsen hoppade jag över med gott samvete då jag körde CXWorks i tisdags.

Ska byta ut tre-splits styrkeprogrammet mot att köra 2 pass/vecka nu istället + löpning 4 pass/vecka. Sen är CXWorks så roligt att jag kan säkert inte hålla mig därifrån heller. Men jag ska planera så att jag har 2 vilodagar som är helt träningsfria.

Man ska ju ha ett mål med träningen och det målet är nu LIDINGÖLOPPET, 15 KM. Tack Linda för inbjudan i Lidingöloppsgruppen. Hoppas få med mig någon kompis som är sugen att springa också för då blir det roligare.

Ge upp, bryt ihop, kom igen!

Framgång är summan av alla små ansträngningar som upprepats dagligen!

När jag längtar efter ett liv utan svårigheter, påminn mig då om att ekar växer sig starka i motvind och att diamanter framställs under tryck"

Förändringar kan vara jobbiga men behöver inte vara negativa för det men ensam är inte stark och jag är väldigt glad att jag inte står ensam. Våren är i antågande och jag längtar efter att flytta ut träningen från gymmet. JAG LÄNGTAR EFTER LÖPNINGEN I SKOGEN!

Tur för mig att jag har någon som fått mig att inse begränsningarna som finns och att LAGOM ÄR BÄST!
Det blir inte lätt men det kommer att bli bra.

Det är svårt att besegra en som aldrig ger upp

Förra veckans bakslag med smärta i armen och ofrivilligt träningsuppehåll har inte sänkt mig utan snarare stärkt mig. Gårdagens löptur i skogen vart startskottet på en ny fas i träningen.
Ännu mer stärkt blev jag efter att ha läst följande blogginlägg:  Måndag. Igen.
Tack Marko, det du skriver är verkligen pricken över i och dina inlägg manar verkligen till eftertanke!

Jag har haft en bra måndag - bra start på veckan med ett dubbelpass på gymmet med löpning + bröst/rygg styrka. Härligt slut efteråt. Sedan iväg på en efterlängtad massage och nu väntar en varm dusch och bastu.

Suget blev så stort att jag gav efter

Ljuset återvänder med stormsteg och idag sken solen fån en klarblå himmel. Blev en långpromenad med en väninna mitt på dagen och sen fastnade jag framför TV:n och såg Vänersborg förlora :(. Hoppas de vinner på tisdag så det blir avgörande i GA på torsdag.

Satt där och såg solen glittra i snön och blev mer och mer sugen på att springa. Somnade en stund på soffan men när jag vaknade drog jag på mig kläderna och tog årets första löppass UTE. Det var halt på vägarna så jag sprang in i skogen och där var det lite bättre fäste. Det är ju lite tyngre att springa på snö även om skoterspåret var hyfsat hårt men jag är mer än nöjd för passet blev knappt 40 min och då gick jag bara 5 min mitt i passet. 

Det kommer absolut att bli fler löppass ute för det är en så skön avkoppling att bara koppla bort alla tankar och springa. Mycket mer inspirerande än att nöta på löpbandet.

Målet nu är att springa Lidingöloppet, 15 km med en kompis. 

Dagens klokaste ord?

Du kan inte lära en annan människa någonting men du kan hjälpa denne att hitta det inom sig.

Ingen träning

Ny dag, nya utmaningar.
Termometern visar-14, dubbla tröjor, Voltaren och IcePower.
Mindre smärta idag men ingen träning iallafall.

Grus i maskineriet

Upp som en sol - ner som en pannkaka. Så känner jag just nu.
Efter passet igår kändes det så skönt att spänningarna i nacken och skuldran gav med sig. men, då blev det samtidigt väldigt uppenbart att det jag känt som dragit i musklerna i armen INTE hörde ihop med det. :(

Idag kändes det ännu mer och bara på ett litet begränsat område. Bara att bita ihop och inse att jag troligen dragit på mig en inflammation i ett muskelfäste. Så nu försöker jag att inte belasta den armen men hur lätt är det när jag är vänsterhänt och det är vänster arm. Jobbar som lärare och skriver ju en hel del men jag ska försöka tänka mig för och belasta så lite det går iallafall och så hoppas, hoppas, hoppas att det hjälper - och INTE tar för lång tid.

Men skidåkningen jag sett fram emot får jag skippa just nu :(

Tisdagspass i repris och nu vet jag var gränsen går

Samma som förra tisdagen fast i omvänd ordning. Armar/axlar inne på gymmet och sen ett härligt pass CXWorks.

Den kombinationen är på gränsen till vad jag klarar av och idag hade jag ätit för lite innan så jag var onödigt skakig efteråt. Men på´t igen nästa tisdag med bättre energipåfyllning innan så .......
Att träna är kul - testa var gränsen går ännu roligare men illamåendet när man misslyckas är INTE kul. Men nu vet jag att jag behöver äta mer INNAN jag ger mig på ett dubbelpass.

Vågar man inte utmana gränserna vet man inte var de går så jag är nöjd ändå. 

3 pass styrka/vecka räcker inte......

Förra veckan la jag till ett pass CxWorks och det kommer jag att fortsätta med för det var kul, om än lite jobbigt. Men utmaningar är till för att bemästras så nu kör jag!

Däremot så börjar det klia i benen efter löpning så idag körde jag ett pass ren kondition på gymmet. Jag höll på att förgås av tristess men det blev 15 min rodd + 15 min på löpbandet med svetten sprutandes så jag är nöjd att jag lyckades stänga av hjärnan och bara köra på.

Bara det blir mindre isigt så kommer jag att springa ute men fram tills dess så får jag försöka stå ut på löpbandet.
Som en skänk från ovan dök nedanstående upp på mailen idag och det ska jag absolut prova på konditionspassen.

Inspiration till träningen på löpbandet

Men hur svårt kan det vara!

Igår körde jag ett av de bästa pass jag gjort. Fick ut max på varenda övning och bara vetskapen att jag ska lägga på ett set nästa vecka fick min hjärna att gå igång på att det kanske är dags att ge upp.

Brydde mig inte så mycket utan var trygg i att idag var det VILA som gäller och sen vet jag att när jag väl kommer ner på gymmet så bara kör jag övning för övning och allting går. Tröttheten och utmattningen efter passen ingår liksom i konceptet.

Därför har jag mer eller mindre skrattat åt mig själv idag när jag fått övertala mig själv flera gånger att inte ge efter för suget att ut och springa. 

Erfarenheten säger mig att det här kommer att hända fler gånger så nu blir det till att planera in ett konditionspass/vecka förutom styrkepassen. 

Bara att inse att jag blivit rejält beroende av träning. Undrar var detta ska sluta?

Närmar mig max och en viss hatkärlek finns

Jag älskar att:

• träna, 
• köra slut på energin,
• bita ihop och ta de sista repsen som hjärnan försöker säga att det inte går att göra.
• testa var gränsen går,

Styrkepassen på gymmet längtar jag efter trots att jag vet att jag emellanåt får blodsmak av trötthet, mår illa och knappt orkar stå upp när jag är klar.

Men det finns en viss hatkärlek till vissa övningar och främst då till flyes. De utmanar verkligen min hjärna som gärna vill ge upp.

"Förmåga  är vad du  är kapabel att göra. Motivation avgör vad du gör. Inställningen avgör hur bra du gör det"

De orden är det som får mig att orka fortsätta att utmana gränserna.

För att nå vårt mål..........

måste vi ibland segla med vinden, ibland mot. 

Men vi måste segla, inte driva och inte ligga för ankar.

De orden är för mig grunden i "Livets ekvation" som jag beskrev i ett inlägg häromdagen.

Livets ekvation = kosten + sömnen + träningen + bs. 

Kort sagt: Förutsättningarna för vårt liv. Ibland flyter allt på utan att vi tänker på det eller behöver anstränga oss, andra gånger är det lite motigare och vi behöver kämpa för att ha rätt balans. Men om vi "seglar" aktivt, dvs tänker på vad vi gör och vad våra beslut får för konsekvenser så är det vi som har kommandot för resultatet. Gör vi det så har vi också lättare att ändra kurs och inte driva för långt bort från den bra vinden. 

Det är inte lätt att styra båten själv så se till att du skaffar bra "besättning" som kan hjälpa dig att hitta de rätta vindarna som håller båten på rätt kurs. Men kom ihåg att det är du som är kapten över skutan och din kunskap om förutsättningarna är det som håller båten flytande.

Härligt pass med druvsocker, banan, vatten och Gainomax

En svettig timme på gymmet avklarad. 30 min CxWorks och sedan dryga 30 min där axlar och armar fick bekänna färg.

Men nu är det JAG och inte bs-nivån som har MAKTEN. Den känslan är bara såååå skön.

Cykling i snömodden och snöskottning ersatte passet på gymmet

40 min cykling hem från jobbet som uppvärmning och sen 1,5 timme snöskottning på det fick ersätta dagens tänkta pass på gymmet.

Det var 40 min cykling i snömodd där det inte gavs någonting gratis. Slutade jag trampa stannade cykeln.
En Sharon till mellanmål och sen ut med snöslungan och snösläden. Det hade blivit en ansenlig mängd snö under dagen så det tog sin lilla tid. Lagom när jag var klar passerade snöplogen och inte bara en gång utan TRE gånger. Första två vändorna när han plogade fick jag bort vallen med snösläden men efter tredje vändan när han skrapade vägen blev det att ta till snöslungan för att få bort de hårda bitarna.
Jaja, tänker ni nu att det blir väl inte mycket till träning att skotta med snöslungan men då kan jag tala om att det krävs en del för att hålla emot den när den tuggar sig igenom hårda snövallar. Det skakar ganska bra emellanåt och just det gjorde gott för mitt skulderblad och armen som är stel. Det känns betydligt mindre nu och ännu mindre hoppas jag det känns efter att jag suttit i den varma bastu som nu väntar på mig.

Siktar på ett CXWorks pass imorgon efter jobbet och sedan ev lite arm/axel-träning på det om bs tillåter det.

"Nu börjar du bli som vanligt." - och allt hänger ihop

Ord från min make som konstaterade att jag vaknat tidigt både lördag och söndag.(lördag 06.30 och söndag 07.10).
Helgmorgnarna har alltid varit mina när jag haft långfrukost i ett tyst hus och ibland har jag hunnit med ett träningspass också innan resten av familjen vaknat. Men så har det inte varit de senaste månaderna när även jag sovit länge och känt mig trött och seg halva dagen innan jag kommit igång.

Jag ser ett klart samband hur allt hänger ihop. Nu har jag fått ordning på bs, fått ner blodtrycket och hittat balansen med träningen och mår så mycket bättre igen.

Kosten gör sitt den med men jag behöver inte vara lika strikt hård som i höstas nu och det är skönt. Visst, jag känner när jag "äter fel" eller missar men kroppen är bättre rustad att ta hand om "felstegen" nu tack vare att balansen är bättre.

Imorse vaknade jag för att jag var hungrig - (antagligen låg) och tänkte att nu tar jag en lyxfrukost med smörgåsar. 2 knäckebröd med salami och leverpastej och 2 mjuka smörgåsar med ost på och så till det varm choklad. Blev jag mätt. -- NEJ ! Tänkte att eftersom jag vaknat låg så tar det ett tag att få ut det i blodet men det hela slutade med att jag fick ta en tallrik havregrynsgröt med lingonsylt (min vanliga frukost) för att komma i balans.
Kroppen är rolig den. Bara att inse att jag behöver gröten. Att jag vaknade hungrig tror jag beror på gårdagens lyx till kvällsmaten som var pizza som vi köpte hem till Melodifestivalen. Bs upp snabbt för att sedan sjunka som en gråsten under natten och så inget i reserv när de snabba kolhydraterna var borta.

Kosten + träningen + sömnen + bs = Livets ekvation.

Varför träna?

 En fråga som det finns mycket skrivet om i olika forum och det krävs ju inte direkt ngn professorsexamen för att förstå att det är bra för kroppen och välbefinnandet i allmänhet för att må bra. Själv har jag gått genom ett mentalt stålbad de senaste veckorna och slitit med både motivation för träningen och självförtroendet i vad jag klarar av. Den här sista veckan har det hänt mycket och här kommer en liten sammanfattning vad träningen betyder fr mig:

• Fysiskt mycket starkare. Började på förhållandevis väldigt låga vikter och har höjt mer eller mindre varenda pass. Har medvetet tagit små steg för att lära mig tekniken då jag aldrig tidigare tränat med fria vikter och skivstång.
• Har äntligen koll på hur mycket jag behöver äta för att orka.
• Ökat stabiliteten i kroppen men framförallt i ryggen.
• Efter en tuff start är vristerna betydligt stabilare. Jag säger stabilare för det finns mycket att jobba på för att få upp styrkan.
• Ökad rörlighet i hela kroppen - mindre stelhet mellan passen.

Jag ser fram emot att köra vidare med den här formen på träning. Styrketräning har inte varit det som stått högst på träningsagendan tidigare och framförallt inte den form jag kör nu med mycket fria vikter, skivstång och mer vikt och färre reps. 

Men jag ska villigt erkänna att de här tuffa veckorna har gett mersmak och jag är fast i styrketräningsträsket och kan inte tänka mig ett liv utan styrketräning.

Att misslyckas är bara en tillfällig omväg, inte en återvändsgränd.

Så ser jag det iallafall.

Det var stor skillnad på träningspasset i onsdags och det jag körde idag. I onsdags visste jag inte riktigt hur jag skulle förhålla mig till ökning av vikterna men nu vet jag........ Så nästa vecka blir det tuffare på arm/axlar också.
Idag gick jag - till skillnad på i onsdags - verkligen på max av vad jag klarar på 3 set. Ok, "ett misslyckat" tredje set på bänkpress när det var absolut stopp efter 6 reps.  Hade det på känn redan efter första set men idag valde jag att testa hur långt det skulle hålla istället för att sänka för att vara säker på att orka.

Idag har jag kört på en belastning jag inte ens själv trodde jag skulle klara av men det gick.

Första steget mot framtiden...

Förmågan att ta första steget mot en förändring skiljer vinnaren från förloraren.

Gårdagens träningspass snurrar i huvudet men trots den konstiga känsla jag hade igår och fortfarande när jag funderar på hur kroppen kommer att reagera på nästa pass så räknar jag det som ett steg i riktning mot vinst.

Jag har tränat en hel del tidigare men den här träningsformen är en ny spännande erfarenhet och även om det just nu känns som att jag är ute på djupt osäkert vatten så är jag ändå trygg i det som händer.
Jag lär mig mycket på vägen och är tacksam för den kunskap jag har i kroppens fysiologi och träningslära. Den kunskapen ger mig tryggheten att fortsätta köra på och lita på kroppens förmåga att ta till sig träningen.

Intressant utmaning som jag inte vet var den slutar

Den här veckans träning blir intressant. Körde axlar/armar idag och kände att jag inte riktigt vet vad jag ska förvänta mig. En sak är iallafall säker. Jag har blivit starkare men framförallt fått betydligt bättre teknik på övningarna och orkar därför jobba genom övningarna med högre belastning.
Frågan är bara hur mycket ska jag lägga på när jag minskar ett set?
Ska jag höja så att jag går på gränsen till att inte orka för att utmana eller ska jag höja en nivå och höja mer nästa vecka?

Lite fundersam över utvecklinskurvan blir jag även om det är positivt och roligt. Eftersom den inte visar ngn tendens till att plana ut så är det bara att inse att jag inte var så grundtränad som jag trodde för den här typen av träning.

Dagens motivationshöjare - underbara ord.

Resan mot framgången är lika viktig som själva framgången. 
Alla hinder vi klarar och erfarenheter vi skaffar oss är det som är själva framgången.

Ovanstående ord kommer från "Dagens Motivationshöjare". Behöver ingen närmare beskrivning tycker jag för orden talar sitt egna tydliga språk.

Jag är övertygad om att vi alla har något mål som vi arbetar för att nå. För mig är de här orden en påminnelse vad allt handlar om. Resan är utvecklingen och det vi gör på resan ger oss kunskap att fortsätta.

Inte den start på veckan jag önskar men......

.....bit ihop, ta det lugnt och kom igen!

Vaknade inatt illamående och känslan var att det var inte frågan om OM utan NÄR spyr jag.
På med fliesstället för jag frös, somnade ifrån illamåendet och vaknade mitt på da'n.
Magen är orolig men jag har inte spytt än iallafall, mår mindre illa och har kunnat äta lite (gröt, rostat bröd och mjölk).

Jag som sett fram emot ett pass på gymmet efter jobbet. Det blir inte alltid som man tänkt sig men....

Låt inte det du inte kan påverka styra det som du kan påverka.

När man nu känner att man närmar sig gränsen för vad man orkar så ska man öka belastningen ......,

Kommer hem trött, lite krampkänning i musklerna men nöjd efter att ha kört hårt på bröst/rygg då kommer ett uppmuntrande SMS att ta bort ett set nästa vecka men öka belastningen för att kroppen ska få chansen att återhämta sig.
Jaha, ja, bara att bita ihop och försöka. Alltid kul med utmaningar och jag tror inte att jag nått gränsen för vad jag klarar av än.

Hjärnan och viljan är på hugget - Det är nu det gäller

Att köra riktigt slut på kroppen och utmana gränserna är bland det skönaste som finns när det gäller träning. Det ger sådana endorfin-kickar och fast jag är så trött att jag knappt orkar stå upp efteråt så är det ett lyckorus i hela kroppen.

Det finns dock en fara med det och det är nu det gäller att orka stå emot viljan att köra på. För är huvudet dumt får kroppen lida. Inget snack om att träningen gör mig fysiskt starkare och för varje pass jag kör ökar självkänslan och säkerheten i övningarna vilket resulterar i att jag kan höja belastningen. Det sporrar verkligen men samtidigt gäller det nu att skynda långsamt och se till att inte äta upp all marginal. genom att höja för mycket.Som tur är har jag kloka träningskompisar som lovat att hålla koll och en som lovat att läsa träningsdagboken och säga stopp om det blir för mycket.

Rensade hjärnan på gymmet

Efter en minst sagt intensiv vecka var det skönt att gå ner på gymmet, koppla bort alla tankar och köra ett pass. Jag har 3 pass att välja på och ingen vecka är den andra lik. Onsdagens 30 km på skidor var en riktig genomkörare för axlar och rygg så idag blev det ben/mage som fick jobba lite extra. Inget snack om att träningen gör skillnad för idag gick utfallsstegen bra. 6 reps/set klarade vristerna av utan att tappa balansen.
Övriga övningar gick också lättare så jag la på ytterligare vikter. Ökar ett viktmagasin på maskinerna och 1,25 kg + 1,25 kg på vikterna på stången. Det finns marginaler men jag tänker hålla ökningarna på den nivån och höja vecka för vecka tills det inte går att öka mer.