Ibland blir det inte som man tänkt sig med träningen men vad gör det när det blir bättre.
Jag hade tänkt köra repris på gårdagskvällens core-pass ute på gräsmattan. Gräsmattan var dock mer eller mindre blöt efter ett par korta men intensiva regnskurar. Sen kom jag hem sent från jobbet och var så där lagom seg och omotiverad. Därför drog jag på träningen och tänkte att den kan jag göra efter kvällsmaten. Men när disken var undanplockad och jag sträckte på mig kände jag träningsvärken komma krypande och latmasken vaknade och jag började fundera på om jag kanske ska vila idag och köra imorgon istället.
Då kommer min älskade make och säger att han ska ut och logga en cache och tycker att jag kan hänga med och springa fram och tillbaka efter grusvägen under tiden. Det är en grusväg jag gått många gånger med honom så det kändes ok att testa a tt springa den ensam.
Kände mig seg i bilen på väg dit men när jag klev ut på grusvägen och startade så kom energin som ett brev på posten.
Så denna kväll avslutades med ett intervallpass på 4x5 min kl. 22.30-23.15 med km-tider jag inte ens visste jag hade i kroppen då det varit väldigt magert med löpträning det senaste halvåret. Alltså är jag ändå trots allt rätt hyfsat grundtränad efter all cykling inför Tjejvättern.
Nu måste jag bara se till att få till lite simträning inför Vansbro Tjejsim. Där är det dock lite svårt med motivationen eftersom jag vet att jag kan simma. Dock skulle det gå bra mycket bättre om jag tränade innan men jag har svårt att motivera mig att träna när jag vet att jag klarar det iallafall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar