Jag trodde jag sprang bra men ........

Att ha en bra löpteknik är ett bra sätt att få energin att räcka längre. Jag tycker själv att min teknik har känts bra och avslappnad när jag sprungit men ack vad jag bedrog mig. Häromdagen var maken med ut i skogen för att ta lite bilder och när jag fick se dem så insåg jag att det finns en hel del att jobba med. Allt kan inte skyllas på att balansen är sämre för att jag ser dåligt. Så mycket jar jag sprungit i mina dagar att det inte ska påverka så mycket - tycker jag!
Men som sagt. Känslan är en helt annan än vad bilderna visar.

Titta här och se hur man INTE ska se ut.


Axlarna ser ju ut som de sitter ihop med öronen och vad jag gör med bakre foten vet jag inte. Här var det en plan fin stig så lite bättre driv hade ju varit önskvärt!


Går jag eller springer jag och åt vilket håll är armarna på väg?


 
Har nog helt glömt bort att armarna ska användas.

Ok, att springa utanför breda stigar är en utmaning i sig och blir inte direkt lättare när man inte ser men nog har jag bättre balans än att jag ska behöva flaxa med armarna med samma vingbredd som en örn?

Ser väl rätt ok ut men lutar lite för mycket och har kroppen vriden åt höger när jag ska springa rakt fram.

Men för att inte sänka mig själv helt så avslutar jag med två foton där tekniken ser helt ok ut. Men, det finns en hel del att jobba på.